Jag har nyligen skaffat nya glasögon. Av olika orsaker tog det typ 10 år. Har använt linser, kanske mer än vad jag borde göra, och jag har bytt glaset men "behållt" bågarna. Jag trivs i mina nya glasögon och jag vågar visa mig offentligt i dom. Men jag kommer aldrig någonsin trivas till 100% i glasögon. När jag var nio, möjligvis tio så var jag hos skolsköterskan på obligatorisk kontroll, och hon sa att jag behövde ha glasögon och sa att jag skulle berätta det för mina föräldrar så vi kunde gå till en optiker. Men jag gjorde aldrig det -eftersom jag inte ville ha glasögon.

Några månader senare var jag med mamma till läkaren av någon orsak jag inte kommer ihåg nu. Men i väntrummet fanns det en sådan där tavla med bokstäver som optiker har. Och medan vi väntade så frågade mamma mig om jag kunde se vad det stod. Vilket jag, ju längre ner på tavlan vi kom, givetvis inte kunde. Dagen efter ringde mamma till skolsköterskan och var arg för att hon inte sagt något om att jag behövde glasögon….

Ni fattar…shit vad vansinnigt arga mina föräldrar blev på mig. När vi sedan gick till optikern var de helt puckade i huvudet och typ proppsade på mig ett par glasögon som jag hatade. Jag var nio eller tio år , och var inte så kaxig då. Så sedan jag var i den åldern har jag alltid hatat glasögon. Men med mina nya glasögon känner jag att det i allafall är okej att ha dom på mig. Nu när jag köpte nya så övergick jag också till att också köpa endagslinser. Eftersom målet är att inte använda linser i samma utsträckning som tidigare.

Om du har glasögon, trivs du i dina?