Livet enligt Mocca

*dundrar in i 120km/h*

Sista skälvande dagarna, innan jag beger mig till Västerås igen.
Fullt upp i stort sett dygnet runt. Tar en bloggpaus till jag är hemma igen, på lördag.
Ha det bra!

Kram kram

*dundrar iväg igen i Mach 3*

Löjligt vad fascinerad man kan bli över en tvättstuga. Jag tvättade fyra maskiner i går. Och allt var klart på fyra timmar, till och med det som jag hängde i torkrummet var torrt. Helt otroligt! När jag tvättar motsvarande antal maskiner hemma så tar det ungefär den dubbla tiden innan allt är klart. Det är ett "dagsjobb" att tvätta när jag är hemma. 

Snart dags att sticka iväg och jobba, ha en trevlig söndag.

Om du tvättar i tvättstuga, hur lång tid tar det för dig att du slår i gång första maskinen tills allt är torrt och klart? Eller är det jag som är tjurig som blir galen över att det tar åtta timmar att tvätta fyra maskiner (när jag är hemma)

Det löste sig med skorna, jag hittade ett par nya på Skopunkten för 49:- inga skönheter direkt men de är i allafall inte hål på dem. Ordinariepris på dem var ofattbara 249:- visar bild senare, när jag har kommit hem och har tillgång till snabbare bredband mm. Då kommer ni förstå det där med ofattbara.

En av orsakerna till att jag inte hade så mycket pengar att lägga på nya skor (i väntan på att mitt VISA kort ska dyka upp) är att jag i torsdags shoppade loss på lite pocketböcker. Egentligen fattar jag inte varför jag överhuvdtaget köper pocketböcker i en bokhandel, i stället för att köpa dem på nätet. Nu gick det på 195:- för fyra stycken. Hade fått bra många fler på Adlibris.  Well well, de här blev det i allafall:

Min vän Leonard av James Frye. En fortsättning på suveräna, Tusen små bitar.
Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson. Tveksam till om jag kommer att gilla den…
Pilgrimsresan av Paulo Coelho
Edvard Finnigans upprättelse av Roslund&Hellström. Andra bra böcker av dem är suveräna: Odjuret och Box 21.

Nu forsätta att tvätta och kolla på friidrott på SVT 24.
Ha en trevlig fortsättning på lördagen!

Dilemman:

Mitt VISA kort är inte särskilt vist just nu. Eller så är det jag som inte är det….Kortet försvann under mystiska omständigheter när jag var ute förra fredagen. Kortet är spärrat och ett nytt är beställt. Problemet är att det skickas till foklbokföringsadressen, dvs Västerås. Vilket gör att jag får en  fördröjning innan det landar där jag befinner mig nu. I går var det stressigt som sjutton på jobbet och fem minuter efter att banken hade stängt inser jag att jag är så gott som barskrapad på kontanter. Det var det första dilemmat.

Det andra är att mina skor har gått sönder. Hade jag varit hemma hade det inte spelat så stor roll. Jag hade kastat dem och tagit ett par andra. Saken nu är att jag har en begränsad mängd skor med mig. På söndags ska jag i väg på ett jobb, och det som finns att välja på är:

* flip flops modell lite "finare"
* vita skor med rosetter på som "klickar" 
* svarta skor med 8 centimeter hög smal klack

Jobbet jag ska på är en blandning av att vara inne på en presskonferans, för att sedan förflytta mig ut till en gräsplan. Ingen av ovanstående skor känns särskilt passande.

Det tredje är att jag skulle kunna köpa nya skor före söndag, men jag har bara 200:- i kontanter och jag måste handla mat också.

*suck*

Det är verkligen grymt irriterande att för tillfället inte ha något VISA kort. Men det finns dock en fördel. Eftersom jag har en bank som har stängt när jag har slutat jobba för dagen så har jag inte hunnit till banken än. Med andra ord har jag haft 100:- att leva på sedan i söndags. Och jag har satt som mål att klara mig på det tills på fredag då mitt VISA kort förhoppningsvis har hunnit skickats till mig där jag befinner mig nu. Eftersom jag inte befinner mig på hemmaplan blir det några led till innan jag åter igen kommer att kunna ha tillgång till det igen, då banken enbart skickar kortet till adressen där man är folkbokförd.

En helt annan sak då, appropå Aftonbladets artiklar om Facebook. Jag måste erkänna att jag är helt totalt beroende av Facebook. Jag har genom den återupptagit kontakten med kompisar som jag aldrig trodde jag skulle prata med igen mm. Några kallar Facebook "ett Lunarstorm för vuxna". So be it. Jag har aldrig hängt på Lunarstorm, så jag är helt såld på Facebook. Och ja, jag är försiktig med mina uppgifter, och -nej jag har inte listat mina källor på Facebook -ha ha
(läs inlägget om källor här)

Hm….det gick visst vildare till än vad jag trodde/tyckte i fredags. För när jag skulle använda mitt VISA kort idag, så visade det sig att det var borta. Det fanns verkligen ingenstans. Som tur var verkar ingen ha varken använt det eller försökt att använda det, till skillnad från förra gången jag blev av med det. Då var det någon som vid tre olika tillfällen försökte att använda kortet. Jag fattar inte ens varför man försöker. Hur stor är sannolikheten att man lyckas knappa in rätt kod på tre försök? Well well och när jag ändå skulle berställa ett nytt kort så försökte jag återigen att välja ett eget foto, men inte heller denna gång lyckades jag med det. Fattar inte varför "alla" lyckas göra ett eget kort, utom jag ….

På mitt inlägg om att GPS:en lever sitt eget liv ibland, så skrev E en kommentar om att vi har "mot" i Västerås. I de flesta städer, när man ska svänga av från motorvägen så heter det: trafikplats. Men i Västerås heter det mot. Till exempel: Skallbergsmotet, Emausmotet eller Rocklundamotet. Har förstått att det här är ganska ovanligt. Vet bara ett ställe till där man använder sig av mot, och det är Göteborg, eller finns det fler ställen?

Appropå Göteborg, eller i allafall vägen man tar till Göteborg från Jönköping. Då åker man förbi avfarten till något som heter: Köttkulla (by i Västergötland). Det är nog bland det märkligaste namn jag har hört. Smaka på ordet och säg det högt: KÖTTKULLA

Andra "udda" namn:
Muslickberget -berg i Ljusdalskommun
Snopptorp -område i Eskilstuna
Snålkuk -berg i Jokkmokkskommun
Mensträsk -Västerbotten

Så finns det fler ställen i Sverige (än V-ås och Gtbg) som användet sig av "mot" istället för trafikplats och vilket är det märkligaste ortnamnet du vet?

OMG idag mår jag verkligen som en liten räka, men det var det värt. Var ute en sväng igår med världens bästa Sis. Och det blev en hel del att dricka, minst sagt. Så idag har jag legat och halvsovit hela dagen.
Den här gången var vi åtminstone på ett ställe där inte alla var runt 20
Som tur var Mr Scorpio fortfarande vaken när jag kom hem vid 03.30 tiden, så han fick hålla mig sällskap på telefon medans jag hinkade vatten och försökte få sängen att sluta snurra……

Efter att ha gjort en ny sökning med digitalboxen så får jag nu in SVT 1 och 2 också. Så nu ska jag fortsätta att titta på filmen Water.
Hoppas alla har en trevlig helg!

Redaktionsbilarna på stället jag är har GPS. Det måste vara guds gåva till förvirrade bilister eller något sånt. I början när Mr Scorpio var i Västerås så retades jag alltid med honom för att han aldrig hittade. Spelade ingen roll hur ofta vi hade åkt en sträcka han hittade ändå inte. Och jag retade honom hela tiden för det.

Efter att ha varit i en ny stad i snart två veckor, så har jag lovat honom att aldrig mer retas om han inte hittar. Men nu har jag som sagt tillgång till GPS och det underlättar ju en del. Men ibland får den tokspel och jäklas. Idag när jag var ute på E4 och körde så började den att gasta om att jag skulle svänga höger. Problemet var att närmsta avfart var cirka sju kilometer bort. Och eftersom jag inte svängde höger, så började den med monoton röst att gapa:

"du har kört fel, du har kört fel. Hitta ett ställe att vända på, du har kört fel, du har kört fel". Och så höll den på att gasta på ett bra tag. Tillslut var jag färdig att hiva ut den motorvägen. Men efter en lång stund så börjar den istället att gasta om: "omräknar rutt, omräknar rutt, omräknar rutt…..". Och när den hade gjort det så insåg den också att jag inte skulle svänga höger där den först sagt att jag skulle göra det.

En annan sak som GPS:en inte alltid har stenkoll på är när det är enkelriktat. För när jag började närma mig stället jag skulle till så var jag inne på smågator i en stad och körde. Och jag råkade, trots GPS:en missa att jag skulle svänga. Så den började gasta om att jag skulle svänga och köra ut på gatan igen. Vilket jag gjorde bara för att vid möte inse att jag hade kört mot enkelriktat….

Ja, jag vet att jag borde att uppmärksammat det, men jag såg ingen pil, inga bilar var parkerade på gatan och ingen skylt what so ever indikerade att det var enkelriktat. Så jag gastade till GPS:en: "du har fel, du har fel, du har fel". Och den svarade med att surra till och sedan tvärdö….

Söta E, på Fika lite, en blandad blogg, har skrivit ett inlägg om sommarpratarna i P1 och Sveriges Radios lyssningsarkiv. Vilket fick mig att komma på att Linda Hammar var dagens sommargäst i P4 Västmanland. Om du vill lyssna, så hittar du länken till arkivet här. Gå ner till tisdag 14 e augusti mellan 15.00 (intervjun börjar cirka sju minuter in)15.30 möjligtvis fortsätter det också efter 15.30 har inte hunnit lyssna på allt än.

Se så, lyssna nu….

I dag när jag var ute på ett jobb stannade jag till vid en bensinmack för att köpa kaffe. Ungefär samtidigt som jag kliver ur bilen så stannar det en buss och ett gäng pensionärer, som antagligen är på en dagsutflykt, väller ut. Och de stirrar verkligen, jag skojar inte. De verkligen råglor, på ett synnerligen ouppfostrat sätt. Ibland när man kommer och stannar till och kliver ur den företagsstripade bilen så kollar folk till lite grann. Oftast när man kommer till mindre orter, och ibland kommer folk fram och frågar vad man gör där.

Nästa som stirrade järnet var ett gäng MC -knuttar och diverse annat folk som stod vi pumparna. Kliver in på macken, och köper en kaffe och ett paket cigg. Och blir vansinigt irriterad på att han jag handlar av knappt tittar mig i ögonen. Kommer ut till bilen och tar en cigg och dricker kaffe. Samma pensionärsgäng som kom in samtidigt som mig är nu på väg till restaurangen, och även denna gång stirrar dem. Och jag bestämmer mig för att le och vinka lite åt dem. Sedan sätter jag mig i bilen, och när jag ska sätta på mig bältet så förstår jag varför alla har glott som blådårar. Alla knappar på min pikétröjan har åkt upp och jag har en klyfta som slutar vid bh:s nedre kant…..

Och som om inte det vore nog så verkar knapparna fått totalt spel. För de åker upp exakt hela tiden. Som tur var behövde jag ha skyddsutrustning på mig där jag var och gjorde reportaget så det var lugnt. Men det var värre på redaktionen. Och eftersom jag inte hade någon tröja att sätta på över pikétröjan så fick jag i storsätt gå och kolla knapparna hela tiden. Men trots det så åkte de upp med jämna mellanrum. Något som kollegorna tyckte var omåttligt roligt!
När jag skulle hem var jag så trött på det hela så jag lånade en jacka (med stora blaffiga loggor på)från jobbet. Alla jag mötte var sommrigt klädda, i shorts, korta kjolar, linnen mm. Jag hade en tjock vinterjacka  med luva, på mig.

Vid närmare eftertanke, kanske jag skulle ha låtit mig bli arresterad för förargelseväckande beteénde. För nu var det nästan så att folk bytte sida när de mötte mig….

Samtal jag hade med min chef när hon ringde igår, söndag, vid 13.30 tiden (min chef är närmare 40 år….)

Chefen: Tja, X här är du nykter?
Jag: Ha ha ja, det klart att jag är, jag slutade dricka tidigt i går.
Chefen: Så du kan köra bil nu?
Jag: Ja
Chefen: Bra du måste iväg och ta bilder på XX i XX som vi kan ha till måndagmorgon, är det okej?
Jag: Ja visst, jag går ner till redaktionen nu.
Chefen: Bra! Hade du roligt igår?
Jag: Absolut, festen hos F var jätte trevlig.
Chefen: Gick ni ut sedan?
Jag: Ja, vi var på N…..tror jag att det hette.
Chefen: Va, var ni där?!
Jag: Ja…nästan alla på festen var mellan 20-23 så det var det enda ställe vi kunde gå på.
Chefen: Ha ha
Jag: Mmmm och alla var jätteunga därinne, så jag vågade knappt titta på någon.
Chefen: Ha ha
Jag: Men det var så, jag lovar….
Chefen: Men, du skulle ha passat på och tagit för dig, "du bor ju ändå inte i stan…"
Jag: Attans, då, att jag inte tänkte på det….
Chefen: Det kommer fler helger, jag hänger på nästan gång.
Jag: Skönt då kan vi gå till något ställe med högre åldersgräns.
Chefen: Nä, jag hänger med till N….menade jag!
Jag: Ha ha, vi kommer att bli utslängda.
Chefen: Inte då -ha ha, det klart tanterna ska ut och ragga och svänga sina lurviga!

Varför kallar man Mc Donalds för snabbmat, när det egentligen borde heta slow food. I allafall om man tänker på tillagningstiden.

För det första stod jag i kö i över 10 minuter (knappast McD:s fel). Tillslut stod det bara ett sällskap framför mig och de tog hundra år på sig. De hade ju också haft cirka 10 minuter på sig att bestämma vad de skulle ha. Men icke då, de stod och diskuterade sin beställning framme vid kassan. När jag äntligen fick beställa så var de hamburgare jag vill ha, inte klara. Var på killen säger att de är klara om två-tre minuter. My ass, att de var det. Två -tre minuter verkar vara något standardsvar på McD. Varför gör de inte som pizzeriorna och säger tio minuter en kvart….

McD -sluta kalla er snabbmatskedja…för mig är ni slow food kedjan tills ni lär er att två -tre minuter, inte är samma sak som 10 minuter.
Och ja, jag var vrålhungrig!

På vägen hem köpte jag en matlåda, nu får det vara slut på "snabbmat" och dags att börja laga mat.

Äntligen sol och värme!!
Sitter på Waynes Coffee och njuter i solen och dricker en islatte (eller vad den nu heter)

Första veckan på "nya" jobbet har varit helt suverän. Började med en mjukstart i måndags och sedan har tempot ökat vareftersom. Börjar komma in i det här igen, med att vara videoreporter. I onsdags träffade jag en bloggare och hans söta dotter. Det blev en kort rundtur på stan och sedan ut till ett köpcentra för lunch och matinköp på Willys. Och härom kvällen gjorde jag reportage (hade fotograf med mig då) om en festival och "minglade" backstage med bland annat: Markolio, Magnus Carlsson, Bosson, Ola Svensson, Andreas Johnsson och Marie Lindberg. Massor av kids stod och hängde utanför och bland annat lyfte Bosson upp en lite tjej i famnen och gav henne en puss på kinden. Gissa om jag också hade velat vara så där en fem år då -ha ha.

Kollegorna på redaktionen är supertrevliga och hjälpsamma och nu har jag äntligen lyckats klura ut hur den här centrumkärnan är uppbyggd, och vet på ett ungefär hur jag ska göra för att komma runt alla enkelriktade gator. Vet ni vad bilarna på den här redaktionen har?!

GPS!! Hurra hurra!! Något jag fick reda på i fredags, men bättre sent än aldrig.

Är tyvärr lite rastlös och tyvärr har jag inte fått igång teven än, trots att jag har fått låna en digitalbox. Så efter jobbet har det bliviti en heldel shoppande. Bland annat en grå höst/vår jacka från VILA. I Västerås finns det ingen ordentlig VILA butik utan enstaka plagg är utspridda lite överallt i stan. Så förhoppningsvis är jag ganska ensam om att ha den jackan hemma i Västerås.

Ikväll ska jag på fest hos en kollega, om det blir utgång återstår att se. Att gå ut in nya städer brukar ju alltid kunna vara i allafall lite spännande.

Ha en riktigt trevlig helg!

*kram*

Som en del redan vet vid det här laget så är min hyresvärd typ: from hell!!
Han skottar snö 00.30 på natten, han klipper gräsmattan vid 23 tiden på kvällen, eller slänger in hyresavin 03 på natten…jag skulle kunna fortsätta i evigheter och räkna upp allt….

Men nu har han fan slagit nytt rekord!! I söndags när jag skulle hämta upp min resväska från förrådet så kom jag inte in i mitt förråd. Stod säkert i två-tre minuter och försökte få upp hänglåset. Sedan inser jag att det inte är mitt lås som hänger där. Får lite smått panik och undrar vad det är frågan om. När jag lugnat ner mig lite så börjar jag fundera på vart mina saker har tagit vägen. Och kollar förrådet som ligger vägg i vägg med "mitt". Och mycket riktigt, där sitter mitt hänglås och där i ligger mina saker!!!

Gubbjäveln har alltså, dyrkat upp mitt lås, flyttat MINA saker och sedan satt tillbaka mitt lås på det "nya" förrådet. Någon annan möjlighet finns inte…..eftersom att jag är den enda som har nyckeln till mitt förråd. Och när jag pratade med en granne sa han att han hade fått det förrådet som tidigare var mitt, för några veckor sedan. Mycket tokigheter kan jag "stå ut med", men det här var fan droppen! Min första tanke var att anmäla honom. Grannen som hade fått det förrådet som tidigare var mitt föreslog att jag skulle ringa till polisen och berätta vad som hänt (och utelämna att gubben bytt förråd) och uttrycka oro över att någon hade "tagit" mitt förråd och kanske hade saker i den som droger eller liknanden. Och då skulle hyresvärden sedan få förklara för polisen vad det är som han har gjort.

Det vill säga: DYRKAT upp mitt lås och flyttat MINA saker!!

Att flytta till nya städer är inte alltid helt lätt. Speciellt inte om man ska vara där en kortare tid och inte har så lång tid på sig att lära känna folk. Visst jag har massor av trevliga kollegor på redaktion, men samtidigt kan man ju inte direkt "kräva" att de ska underhålla mig hela tiden. Men sedan jag kom ner i söndags så har jag haft fullt upp hela tiden även på kvällstid. Visserligen har det bara gått tre kvällar, men ändå. Och mer kvällar/dagar är inplanerade.

I samma hus som jag, bor också två jätte härliga och roliga tjejer. De bor inte hop eller så utan är goda grannar. Och de har gjort det till sitt lilla projekt att få mig att trivas och känna mig som hemma. I söndags så blev jag bjuden på fika ute i trädgården och i går var vi på O´Learys och käkade och drack öl. Och ikväll har vi suttit ute och druckit vin och snackat skit. Och imorgon var jag medbjuden på festival, men ska jobba imorgon kväll så tyvärr fick jag tacka nej.

Och som om inte det vore nog ska jag imorgon träffa en bloggare, samt bloggarens söta dotter, för att luncha. Sedan ska jag få en rundtur i staden och det hela avslutas med en tur ut till någon av matbutikern, så jag slipper handla i de dyra matbutikerna i stan.

Jag har varit borta från Västerås i tre dagar och jag har redan fått massvis av gulliga sms, mms, mail, telefonsamtal, glada tillrop och lyckönskningar på MSN och på bloggen.

Jag känner mig otroligt lyckligt lottad som har så underbara vänner, både här och "irl".

Tack för att ni finns!

*KRAM*

Dagens rikspucko, måste nog vara jag själv.
En av de första sakerna jag packade när jag skulle iväg på mitt vikariat var min bordsantenn som jag använde nere i Jönköping när jag pluggade. På så sätt fick jag i allafall in SVT 1&2 och TV4. I dag pratade jag med en kollega på jobbet som lovat att fixa en teve som jag kan få låna när jag är här. Och precis när vi var påväg med den utspelar sig följande:

Kollegan: Har du Comhem i lägenhet du hyr?
Jag: Ja, eller nej, övriga lägenheter har det, men inte den jag bor i.
Kollegan: Oj, det var inte illa gjort att släpa hit digitalboxen!
Jag: Digitalbox…vad?
Kollegan: Ja, hur ska du annars kunna se på teve?
Jag: Med hjälp av bordsantennen såklart.
Kollegan: Bordsantenn?!
Jag: Ja
Kollegan: Bordsantenn? Är du allvarlig nu?
Jag: Ja….varför skulle jag inte vara det?
Kollegan: Har du helt missat att det annaloganätet är nedsläckt?! Och du jobbar på teve! Hahahahahaha
Jag: Ehhhh……harkel…..ähum….

Idag har det verkligen varit fullfart hela dagen Och ärligt talat kan jag lova er här och nu att jag ska ALDRIG mer gnälla över att jag kör vilse ute på småvägar. Det är ingenting mot att irra runt i en stad jag aldrig varit i. För att inte tala om att just denna stad måste slå något sorts inofficiellt världsrekord i enkelriktade gator. Ett jobb som egentligen borde ha tagit 30 minuter, tog rekordlånga TVÅ timmar.

Och som om inte det vore nog så funkade inte "taggen" när jag skulle in i garaget, och eftersom jag hyser en stark motvilja mot att backa, eller fickparkera så stod halva bilen ute i ett av körfälten (dock inte mitt i centrum). Och samtidigt som jag försökte få tag på någon inne på redaktionen som kunde släppa in mig, så fick jag dirrigera om bilarna….phu.

Förutom det, och att myggorna fortsätter att kalas på mig, och att jag missar dagens avsnitt av 24, så är allt bra. Alltid roligt med miljöombyte, och så har jag fått låna en digitalbox så från och med imorgon så kommer jag att kunna se på teve. Så slutet gott allting gott.

UPDATE 22.14: Jag är verkligen supernöjd med mitt mobilabredband, men just nu är det segt….tar cirka fem minuter att ladda upp en sida, och sedan ladda om den för att kommentera. Och med tanke på att jag läser runt 40 bloggar per dag, så blir det ett omöjligt projekt.

Så nu har jag förflyttat mig x-antal mil
Jag hade tänkt att blogga och läsa bloggar på tåget, men insåg ganska snabbt att alla som satt så de såg skärmen läste på den. Så det kändes lite jobbigt att blogga då. Så som en service till mina medpassagerare så var jag mest inne på nyhetssidor och läste istället -ha ha

Lägenheten är helt okej trots att den verkligen är lite. Men den har ett litet kök, kylskåp dusch och toalett så jag ska inte klaga. Har nyligen gått till jobbet för att se hur lång tid det tar att gå och det tog ungefär 15 minuter, så det är helt okej. Framförallt så skadar det ju inte med lite motion.

En helt annan sak då. Under hela sommaren har jag inte fått ett endaste myggbett. Men när jag kom hit tog det mindre än fem minuter innan jag hade fått tre stycken. Snacka om värdelöst vetande, men jag blev så förvånad, för jag brukar få max tre stycken under en hel sommar (och nej, jag har inte förflyttat mig norrut).

Här kommer en vändning på en femöring. Ni har väl inte missat intervjun med "busen" och bandyspelaren Pelle Fosshaug, om ni har det så finns den här. Tycka vad man vill om den mannen, men han verkar ha ett enormt stor hjärta. Personligen tycker jag bra om honom.  

Kikar in lite snabbt….

Nu är jag så där frånvarande igen….jag veeeeet. Men det är mycket som det ska styras och ställas med när man ska vara borta i nästan en månad. I går var det sista dagen på radio, och som vanligt var det inte bara att gå hem. Överlämningar skulle göras, arbetsprover skulle brännas mm.

Eftersom en kollega även denna ska låna lägenheten så var det bara till att hem och städa. Höll på att krevera, eftersom det som vanligt är dödenstråkigt. Och till på köpet var Mr Scorpio på mig som en hök varenda gång jag försökte smita ifrån städningen. Men jag tyckte det var mycket trevligar att titta på Mr S när han fixade i ordning hela köket, i bar överkropp, än att hålla på att dammtorka. Jag hade perfekt utsikt in i köket när jag låg på soffan, men Mr S hade liten förståelse för det
-wonder why?

Skulle ha fortsatt med städningen i dag, men det vackra vädret lockade ju inte direkt till det, så dagen här spenderats på en filt ute i trädgården, görandes absolut ingenting.

Återkommer till blogghuset imorgon när jag sitter på tåget (svarar på kommentarer mm då), har grymt mycket att göra fram tills dess, städa klart, packa osv….

Nu dags för middag.

Hoppas alla har en trevlig helg.

*kram*

Samuel/DHM brukar fråga i bland om jag har käkat taggtråd, jag tror att han tycker att jag är lite tjurig ibland, men sch….säg inte att jag har sagt något
Så det här ska inte bli något gnälligt inlägg utan mer ett krasst konstaterande om vädret.

På söndag lämnar jag Västerås för några veckor eftersom jag har fått ett tevejobb (vikariat) i en annan del av landet. Tyvärr har det blivit så att jag måste åka tåg hem, vilket gör att jag tog beslutet att ta tåget ner också, för att anpassa packningen efter att jag själv måste släpa på den när jag ska hem. Med den sommaren som har varit, de osäkra prognoser och väderomslag så ska det bli en rejäl utmaning att packa kläder för en månad…
Enligt SMHI ska det bara vara varmt i början av augusti och sedan växlande väder resten av månaden -tack för det SMHI -ha ha.

Och nej, jag tänker inte som somliga andra har gjort, skriva en packningslista på bloggen. För det första så tror jag ingen är intresserad av hur många trosor bh:ar och tekniskt mm, som jag ska ha med mig. Och för det andra blir det som det brukar bli när jag ska i väg, jag kommer att börja packa en halvtimme innan Mr Scorpio skjutsar mig till tåget.

Okej då, en teknisk sak som jag ska ta med kan jag väl avslöja…

* mobilabredbandet

Och det talar jag enbart om för att ni ska kan underhålla mig på MSN på kvällarna, eftersom jag bara kommer att ha SVT 1&2 och TV4, där jag ska bo.

Just nu pågår det diskussioner om och på Facebook om det källskydd människor har när de pratar med journalister. Lotta på Bloggvärldsbloggen har också skrivit ett inlägg om det.

Med källskydd menas att om en journalist får information från en person och den begär att få vara anonym så får inte journalisten avslöja vem den fått sina uppgifter ifrån. Myndigheter och liknande får inte heller efterforska journalistenskälla, faktum är att de inte ens får fråga vart ifrån uppgifterna kommer, utan att göra sig skyldiga till att "försöka avslöja en skyddad källa". I sammanhanget kanske jag också ska tillägga att uppgifter från en skyddad källa inte innebär att en journalist kan komma med hur befängda påståenden som helst och sedan hävda att uppgiftslämnaren är källskyddad. Utan det är upp till varje enskild journalist att utifrån uppgifterna man tagit del av, "forska" vidare för att se om det ligger någon sanning i uppgifterna.

Nåväl.

På Facebook har man möjlighet att lägga upp sina vänner/kontakter så att alla kan se vilka kontakter man har. Hos andra kan man sedan se vilka gemensamma vänner/kontakter man har. Själv har jag genom Facebook återupptagit kontakten med vänner i bland annat USA mm. Det diskussionen nu handlar om är när folk som har journalistik som yrke listar sina vänner och kontakter, och en del menar på att det här hotar folks rätt till källskydd. Själv har jag svårt att se hur det skulle kunna vara möjligt.

På alla redaktioner finns det gensamma register med nummer och andra uppgifter på personer som av olika skäl medverkar ofta. De listorna är tillgängliga för alla inom intranätet och det står helt fritt för vem som helst att använda dem och söka efter intervjupersoner där. Och jag kan ärligt säga att inte en enda av mina personer som jag ibland använder som "källor" står i de registren. Och det händer ytterst sällan att jag har behövt avslöja namnet på en källa, ens till ansvarig utgivare. Det är bara i väldigt speciella fall som det kan anses vara befogat.

Och jag skulle definitivt inte lista någon av mina "källor" som en vän/kontakt på Facebook. Dels för att det skulle bryta mot allt jag tror på, men framför allt för att jag har en yrkesmässig relation till mina "källor". Och det är stor skillnad på källor och vänner. Mina vänner måste kunna lita på, och det gör de också, att de kan berätta saker för mig, utan att riskera att bli ett löp, eller toppa kvällsändningen.

Vänner är vänner och källor är källor, det är inte svårare än så….